Den västerländska kulturen är den mest individualistiska som jorden haft. Var och en är ansvarig för sitt eget liv. I individualismen är var och en ensam ansvarig för sitt självförverkligande.

Det ironiska är att mitt i denna individualism har mänskligheten sin största kollektiva skuld. En skuld som kommande generationer kommer att få leva eller dö med.

Mänsklighetens överutnyttjande av jordens resurser är en reell skuld som ingen enskild individ är ansvarig för. Det är den största skuld som samlats på jorden och kollektivet människan är låntagare och förövare. Mänskligheten är den enda som kan göra något åt det.

Individualism

Det goda i individualismen är att människor har möjligheter utanför de ramar som klass och bakgrund ger. Min morfar var född på en på en bondgård och blev bonde. Mormor var född i ett arbetar-/torparhem och blev bondmora. Farmor och farfar var i arbetarklass och blev i den hela sitt strävsamma liv. De individuella möjligheterna var inom klassen.

Idag kan den som vill, studera eller avstå från att studera oavsett ekonomi. Människor kan göra vad de vill utan att vara alltför begränsade av sina rötter - sitt ursprung.

Till individualismen kommer ett krav. Det är oftast outtalat, men det förekommer att det verbaliseras. Förverkliga dig själv! Vanligtvis talar man om att man har möjlighet till självförverkligande. Den friheten skulle göra människan till den lyckligaste varelsen på jorden.

Människan i västvärlden idag är inte den lyckligaste varelsen som finns. Det är något som tynger och skaver. En del är just kravet till självförverkligande och att det ska se ut på ett visst sätt. Det ska i någon mån vara framgångsrikt. Ofta är det ekonomisk och marknadsmässig framgång, men det kan vara framgångsrikt på andra sätt enligt schablonen. 

Just den schablonmässiga framgångsbilden gör att individualismen hackar betänkligt. Normen för hur man ska vara som människa är snävare och har större inflytande nu än tidigare. Individualismen leder paradoxalt nog mot konformism. I detta ställer sig var och en utan skuld inför de andra. Ingen är personligt ansvarig för att andra självsvälter för kroppsideal eller skuldsätter sig för att leva fullt ut. Samma logik ställer de med funktionshinder utanför vettig sysselsättning och arbetsmarknad. Vilket företag ska ta på sig den kostnaden? 

Nutidsmänniskan är mer styrd och samtidigt övergiven i ansvaret för sitt eget liv. Den nyvunna friheten har ett högt pris i övergivenhet. De fel som blir i självförverkligandet får individen bära ensam och själv. Skulden blir alltid personlig.

Skuld

Det finns en ironi i individualismen. Människor drabbas av andras val - godtycke kan man säga. Skulden ses alltid som den enskildes sak. Men i ärlighetens namn är den sammanlänkad till helheter och mångas gemensamma agerande. De små försyndelserna på individnivå blir till kraftfulla fel i det större sammanhanget. På global nivå är summan av små försyndelser gigantiska problem. Det är en gemensam skuld.

Skulden är till kommande generationer. Domen över mänskligheten som levde vid millennieskiftet kommer att vara hård, rättvis och fällande.

När det finns en skuld ska den som tog krediten eller begick brottet betala för skulden. Problemet är att komma på vem som ska återbetala. Skulden är mänsklighetens kollektiva skuld. Krediten är tagen på framtida generationer. 

Individualismen har lärt oss att var och en ansvarar för sina egna val och handlingar. Nu måste vi tillsammans inse och modigt vända oss i riktning mot vad som är klimatkrisens orsak och problem. Först då kan vi söka efter lösningar.

Det finns hopp, men först när skulden erkänns och människan, marknaden och makten har gett upp försöken att förneka. Mänskligheten måste gemensamt kapitulera inför att våra system och marknader förintar livsmiljön på jorden.

Befrielse mot framtiden

Människan har idag möjlighet att välja bortom normer och schabloner. Vi kan välja att resa med ett billigare och miljövänligare alternativ. Vi kan ta med en kasse till affären och spara både pengar och miljö. Vi kan gå till jobbet istället för att ta bilen. Var och en kan ta ett individuellt ansvar för den egna påverkan. Det kommer att ge samma positiva effekt sin den samlade påverkan ger en negativ effekt.

Kollektiv skuld är något främmande för vår tid, men den är reell. I det här fallet är orsaken ett gemensamt överutnyttjande och en konsekvens som drabbar alla. Effekten för den globala uppvärmningen är en gemensam angelägenhet.

Det betyder att vi tillsammans måste hitta politiska lösningar och förhållningssätt som leder framåt. Vi behöver jobba på två plan. Dels ett individuellt plan som handlar om den egna konsumtionen och påverkan. Dels på ett opinionsmässigt och politiskt plan. Den som har inflytande i företag och marknad kan utöva ett ansvar på produktionssidan. 

Gemensamt kan vi göra något. Jag är hoppfull.

Omvändelse - en nystart för jorden 

Världen & Moder Jord 

Krav eller konsekvens 

Värme, hetta och överhettning